.. från se som korsat min väg?
En klass kompis kom med en kasse mat till mig när jag bodde själv i min 1:a lgh när jag inte hade pengar en gång. Vad jag uppskattade det! Kan det varit hon där & då som skapade min generösa sida?
Min pappa kanske lärde mig att inte lita på att jag är värd att få en hans tid? Och när jag var med honom så var det så bråttom jämt. Så jag kanske har lärt mig att jag måste skynda mig för att visa att jag duger? Och om det är därför jag skyndar mig in i förhållanden? Är det min pappa som har satt de spåren hos mig. Och han dök ju inte alltid upp när han skulle. Kan det vara en rädsla att om jag inte skyndar mig så mister jag mannen?
Fast det kanske är fel av mig att lägga över skulden på pappa?! Det kanske är så att det beror på Adhd, som jag troligtvis har i alla fall till en viss del.. Och det spelar ingen roll vartifrån det kommer för nu är nu och jag vet i dag att jag inte behöver stressa in i något. Just i dag känns det så i alla fall..
Fasen vad intressant detta var: Att bena upp vart mina värderingar kommer ifrån. Hur alla mina möten med människor under mitt liv har gjort mig till den jag är! Måste sova lite på den saken innan jag fortsätter. Kl är 5 och jag har skrivit i en timme nu.. Sommar och ljuset är underbart men inte för min sömn. Även om det är tankar som även håller mig vaken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar