Nu har jag blivit ifrågasatt 2 gånger av två oberoende personer på få dagar varför jag tycker om 2 personer.
Terapeuten frågade varför jag tycker mycket om en speciell person och jag var lite svarslös. I dag frågade en person varför jag finner denne intressant. Och ja, när jag börjar tänka på varför jag tycker om dem jag tycker om så blir jag väldigt tankfull. Vad ser man egentligen hos andra? Och varför? Vad är det som gör att man tycker om vissa personer?
Jag antar att vissa tycker man om för att det är ömsesidigt, personkemin fungerar. Jag tycker om mina vänner för att det är bra vänner även om man inte tycker om allt hos dem. Men alla har ju sina fel (även jag) och de felen får man ju acceptera eller så får man väl sluta umgås med den som har så jobbiga fel så man inte orkar med dem.
Sen finns det de som jag tycker om fast jag vet att de kanske inte är värda att bli omtyckta av mig. Inte så omtyckta som de är i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar