Jag tror gång på gång att nu vänder min nedstämdhet! Men den tar bara uppehåll, ibland några timmar och ibland några dagar. Jag tycker att det är bättre att må riktigt dåligt ett tag än att det ska bli utdraget.
Och det sorgligaste är att det jag mår mest dåligt över är att jag har betett mig så märkligt mot mina vänner. Att jag varit upp och ner och därmed varit upp och ner mot mina vänner.. Varför det är det sorgligaste är att jag borde må mest dåligt för att jag mår dåligt.
Jag insåg nyss när jag borstade tänderna att min nedstämdhet beror på att jag känner mig så misslyckad. Främst i ett kärleks förhållande men även som mamma, förskolepedagog och som vän. Jag pressar mig själv hela tiden men ändå duger jag inte i mina egna ögon. Det känns som allt jag gör är fel! Fast jag är duktig på att inte känna av det när jag inte är hemma. Så jag borde åka bort ett tag och återfå lite styrka. Men det är ju bara ett sätt att fly och det hjälper inte ett skit!
Men jag är stark och klarar det här!
I morgon ska jag ringa min läkare. Och i helgen ska jag supa å ha sex! Nej det sista ska jag verkligen undvika för det vore som att hälla på bensin på en eld!
Just nu mår jag faktiskt dåligt rent fysiskt, så då blir man ju liten som ett litet barn. Så när jag har sovit så kommer livet se annorlunda ut! 😌 Men bör nog ställa in "dejten" ☕ på lördag! Förstår inte varför jag ens tänker tanken att gå på en dejt! Det är det sista jag mår bra av! Men det är ju för att jag behöver kramas! Beröring är ju helande..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar