Acceptera felen eller vara ensam.

Kommer jag någonsin träffa någon som funkar till 100% med mig och mina ideal? Tveksamt..
Tror iofs inte att jag är ensam om det (i min generation?), kan det bero på att vi inte hade kärleksfulla och närvarande föräldrar? Eller har vi lärt oss att vi har så mycket valmöjligheter?  Har träffat fler män och vänner som ständigt jagar vidare för den de dejtat duger inte.. Det kan ju finnas någon bättre?! Och varför kämpa när det finns så många andra eller så för att slippa få nobben så är det bättre att nobba först och därmed slippa förnedningen när man får höra att man inte duger. Eller så inbillar jag mig bara..

Men jag upplever att det är många inklusive mig själv som inte ger en möjlig parter en ärlig chans. Det är lätt att hitta fel hos en ev blivande partner och det är lätt att vara bekväm. Och svårt att bryta de vanor man har om man ens vill det...

Hur som helst så känner jag att jag är less på att jaga någon som inte finns och jag är less på att ha sex utan några äkta kärleks känslor. Och det är rätt bekvämt att vara ensam i alla fall för det mesta.. Så klart inte alltid, typ när man inte har barnen. Fast inte ens alla dagar då vill jag ha sällskap. Ibland är jag trött och tycker att det är rätt skönt att bara åka hem till tystnaden. Nu är jag på en del möten och jag bokar upp mig på olika saker med vänner så jag kan ju inte påstå att jag sitter hemma de 7 kvällarna då barnen är hos sin pappa. Som denna vecka är jag hemma 2 kvällar och då ska jag träna och måste städa för det är stökigt här... Så då går denna vecka fast det klart att jag kan ju bli uttråkad av att städa men kvällarna brukar gå ändå. Och det brukar jag upptäcka vid 23 tiden.

Och jag har ju dejtingsidorna där jag kan vara social =D Not... Det är bara fluktare där, för det mesta i alla fall. Har faktiskt lite mail kontakt med en man från Enköping som tydligen har en syster i Täby och när jag läste det så var min tanke: Nej, nu måste jag avsluta denna mailkontakt! För jag orkar inte gå på någon dejt!
Så varför är jag då med på dejtingsidorna då? För jag är naiv och tror att jag kan får mailvänner som jag aldrig ska behöva träffa. Men det är ju inte det folk är ute efter på dessa sidor. Så det kan ju lika gärna vara för mig...