Det kan nog vara svårt att förstå när det är en förälskelse i kärleken eller äkta kärlek. Jag tror inte så mycket på kärlek på 1:a ögonkastet utan tror att det måste växa fram under en tid kanske månader/år.
Och om man inte är säker på att man får sina känslor besvarade så väljer man att vara olyckligt kär än att berätta och bli sårbar. För X kan ju håna en, utnyttja en eller tycka synd om en och därför undvika en. Och då är det bättre att fortsätta att bara vara vänner. Och det spelar ingen roll om man är 12 eller 42 man är lika sårbar oavsett ålder..
Och antingen så tillåter man sig vara nere ett tag eller så jagar man desperat vidare efter en ersättare. Men upptäcker efter ett tag att ersättaren inte är X och blir besviken.
För vissa är det lätt att bli förälskad men att bli riktigt kär är inte lika lätt eller att få kärleken besvarad eller behålla den. Var går gränsen mellan förälskelse och kärlek? Skillnaden är väl när känslan inte släpper inom några månader och man är ledsen och kanske tom gråter för att kärleken inte är besvarad och livet känns meningslöst. En förälskelse kan man skaka av sig ganska fort även om det är en besvikelse över att det inte blev mer. Men då är det nog inte personen man sörjer utan sjävla kärleken som inte blev av.
MEN det är bara vad jag TROR.. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar