En sak åt gången

Har beställt information om florist utbildning, har funderat lite på att byta jobb. En av mina tidigare chefer har frågat 2 gånger om jag vill börjar jobba hos henne igen, men det finns ingen anledning att byta förskola. Det är samma uppgifter och familjerna är likadana mer eller mindre. De som är jobbigt på "min" förskola kommer vara jobbigt på nästa. Så ska jag byta jobb så ska jag byta yrke. Kanske fel tidpunkt nu men om jag fick lära mig något nytt och roligt skulle säkert min stress bli mindre.

Jag ska gå någon typ av KBT behandling och det finns olika varianter. Dels på sjukhus, man får en remiss av sin psykolog, på nätet och så har kyrkan träffar om hur man hämtar andan. Om jag kommer med på sjukhusets behandling så tar jag den, annars lockar nätets. Men som jag är så tänkte jag att jag kan ju även gå på kyrkans också. Men sen insåg jag att det är ju just det jag inte ska göra, jag ska ta en sak i taget!
Fast det blir ju inte det för jag vill ju gå på IBS kurs också och så måste jag träna minst 3 dagar i veckan. Förutom alla möten som är för mig och barnen. Men går jag på KBT så lär jag mig ju hur jag ska hantera det!!!
Nu ska jag gå och sova lite, innan sönerna kommer hem!

Arbeta på vad jag vill

Jag måste arbeta på vad jag vill och känner, stå för det och våga säga det, inte säga vad jag tror andra, oftast min partnern, vill. 
Jag måste arbeta på att förstå att jag duger oavsett vad jag vill, känner och säger. När jag svävar på frågor vad jag vill eller säger att det spelar ingen roll så gör jag den som frågar osäker. Jag tror att jag uppskattas mer om jag står för det jag vill. Även om det inte är vad den andra vill, då får man kompromissa.
Jag måste sluta att ge gåvor, ställa upp och göra saker för andra. Utan bara vara, om jag inte uppskattas som jag är så är det så. 

Detta har jag förstått tidigare men nu inser jag att jag verkligen måste arbeta på det. Inte bara för att jag är "utbränd" utan även för att jag läst det i Jesper Juuls bok, Ditt kompetenta barn. 

Bromsar mina tankar

I dag har jag försökt att göra en sak i taget, när jag var på gymmet så tänkte jag på att de äldre som var där tränade så fort. Men fick sen höra att det beror på vilken typ av muskler man vill ha, långsamt - långa muskler och snabbt - stora muskler. Om jag nu fattat rätt...

Nä gick inte...

Kunde ändå inte låta bli datorn. Och FB... Det kommer ta tid!!!

1 - 0 till mitt nya jag!

Stänger av datorn nu och sätter mig och tittar på tvn trots att jag har massor med läxa att göra till en kurs jag går! Men det finns ju tid i morgon eller på tisdag! :)

Nu är nu, KBT på nätet, no no FB

Ska försöka tänka här och nu och inte grubbla på vad som sker i morgon eller nästa år. Nu är nu och jag kan inte göra det jag ska göra i morgon i dag... Varje gång jag gör en sak ska jag hålla mig till det annars lägga bort det som avbröt det första jag gjorde.

Ska höra med min psykolog i morgon om KBT på internet kan vara något för mig. Då slipper jag passa en tid och allt annat som jag tycker är jobbigt med att åka på möte! Vore perfekt för mig som ändå sitter vid datorn och skriver så mycket.

Ska försöka! korta ner min tid på FB, har tagit bort aviseringar från i stort sätt alla så det inte ploppar upp siffror på allt som skrivs..

Oj vad upprepningar det kommer bli, men nu gör jag detta för mig och då måste jag nog upprepa för mig själv dagligen så det tills slut fastnar i huvudet!

Uppskattning

Måste lära mig inse att det jag har är bra saker och det gäller allt. Jag är impulsiv och tycker om att det händer saker och om jag är uttråkad så letar jag saker jag kan ändra på. Jag tror att jag blir lyckligare om jag får förändringar i mitt liv. Kan vara saker som byta gardiner, börja på en ny diet, börja träna, umgås med vänner eller bara vara hemma och lägga pussel. Men det jag säkert blir lyckligast av är om jag får ett inre lugn och lär mig uppskatta det jag har.


Jag har en illusion om hur jag vill ha mitt liv men jag har svårt att leva så. Men kanske att jag kan lyckas med det nu när jag blivit stor och vis.

Några saker jag kan ändra på mitt liv så det blir bättre

Måste få ner min stress och min prestationsångest, lära mig att förstå att jag duger som jag är. Lära mig att jag inte behöver: ha så fint hemma, vara smal, se bra ut, laga god mat, träna, ha barn som är duktiga, vara hjälpsam, vara rolig, vara omtänksam etc. Och lära mig att uppskatta det jag har!


Saker jag kan göra för att få bättre livskvalité:
# Stänga av mobilen och jag behöver inte ha den med överallt. Speciellt stänga av den när jag kör.
# Inte skriva så mycket på FB som är ett sätt att få bekräftelse. Vem tycker det är roligt att läsa om någon som söker bekräftelse så mycket?
# Inte göra saker åt andra bara för att duga
# Träna på att göra ingenting en stund varje dag
# Försöka att göra en sak i taget, när jag drar iväg och gör fler saker, bromsa det andra jag påbörjat
# Försöka tänka om ang. det som "måste" göras, om jag inte gör det så gör jag det senare eller inte och då kanske det inte behövdes.
# Träna på gym


Det kommer bli svårt men vem har sagt att livet är lätt!? Jag är sjukskriven sen 3 veckor och vet inte hur länge till, då både jag och min psykolog inte tycker det är rimligt att jag återhämtar ca 40 år på 5 veckor. Men min förhoppning är att jag hinner komma igång ordentligt med mitt sätt att få ett bättre liv innan jag börjar jobba igen!


Om någon läser detta så får ni gärna kommentera, det gör man som anonym. Hade en vän som ville berätta att det var hon så hon skrev sitt namn. Det är en fördel att bli ifrågasatt för det är då jag lär mig. Det är då jag börjar tänka om.

Nytt kapitel

Funderar på att skapa en ny blogg då jag ska börja på ett nytt kapitel i mitt liv. Fast varför det när jag har denna. Det som jag skrivit tidigare här är historia, precis som det är i livet. Det som varit är historia och det som ska hända är framtiden, nu är nu och det är det enda jag kan leva i. Historien kan jag inte ändra på och framtiden kan jag till viss del påverka men då jag inte vet vad som ska ske kan jag ändå inte påverka den till 100%. Så därför ska jag arbeta hårt på att leva här och nu, har en tanke att ha bloggen lite som en dagbok. Då kanske jag kan ändra på mitt sätt att tänka och leva. Det är dags att på allvar ta tag i mitt liv. Förhoppningen är att jag ska fortsätta leva som jag ska lära mig nu. Men det är inte lätt att ändra på sin självkänsla och sin syn på sig själv. Men jag ska försöka!


Jag har just fått svar på min utredning om jag har ADHD, jag har det inte. Men jag är superstressad, har stark prestationsångest och dålig självkänsla. Detta ska jag nu ta tag i, med lite hjälp från min psykolog på Prima. Tanken är att jag ska gå en mindfullneskurs och jag själv vill gå på en IBS kurs ang min mage.


Innan jag går på mindfullnesskursen så ska jag försöka tänka ut själv vad jag kan göra för att få slut på min stress. Och det är det jag tänkte jag skulle skriva här, jag tror inte jag är ensam om att stressa och definitivt inte om att ha dålig självkänsla fast det är inte alltid man förstår att man har det. Att jag har prestationsångest är för att jag har dålig självkänsla, det ligger djupt inom mig att om jag inte presterar så duger jag inte. Sitter kvar sen barndomen.
Det är lite ironiskt att jag just nu läser en bok om barn och deras självkänsla, Jesper Juuls Ditt kompetenta barn. Den handlar om hur barns självkänsla blir beroende på hur deras föräldrar och andra vuxna runt dem fostrat dem. Jag känner igen mycket från min barndom av det som gör att man får en dålig självkänsla. Det var så man skulle uppfostra sina barn på den tiden så det är nog många som mår som jag i min ålder. Jag gör nog vissa saker mot mina barn men jag ser nog lite mer mina barn som jämlikar jämfört med hur mina föräldrar såg mig.