Vissa människor kan jag ändra helt åsikt om efter att jag lärt känna den. Under resans gång så händer något, jag eller den andra ändras? Eller beror det på att det tar ett tag innan man (vågar) visar sitt rätta jag? Och om det är så varför? För att duga? Eller för den andra har någon man vill ha? Pengar, status, jobb etc. Eller för att man inser att den andra är trevligare än den ser ut att vara?
Vissa funkar jag bra med på jobbet men inte privat och vice versa. Vissa jag träffat och verkligen tyckt om har jag tappat kontakten med och dem saknar jag ibland. "Separationerna" har berott på flytt eller nya förhållanden. Tråkigt att såna saker ska påverka vänskap men fullt förståeligt då det blir längre mellan varandra eller att man inte klickar med vännens partner.
Många av mina vänner har jag känt i mer än 30 år, det är vänner som aldrig kommer att försvinna. De är inte många men jag kan ringa dem när som helst och när vi pratar så är det som om vi pratade igår fast det kan ha gått månader sen sist. Sen har jag vänner som jag umgicks jätte mycket med som jag inte har en aning om vad jag skulle säga om vi råkade på varandra. Märkligt det där med personkemi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar