ACT läxa nr 2

Läxa nr 2:

Det finns några saker som vi kan lägga märke till om tankar:
1. De är skoningslösa pratmakare som genererar tankar utan att någonsin stänga ner.
2. Vi kan inte välja hjälpsamma, angenäma tankar eller en ohjälpsam, smärtsam tanke - tankeapparaten låter
sig inte bestämmas över.
3. När vi inte är uppmärksamma så kan våra tankeapparater övertyga oss om att göra saker som inte är så effektiva. Under nästa vecka, prova att notera och skriva ner tankar som inte är hjälpsamma. Lär sedan känna tanken, så att du nästa gång noterar den snabbare. Till sist träna på att välja huruvida du vill använda en särskild tanke och notera resultaten.

För min del är att vara till besvär. En av sakerna som jag reflekterade över var:
Jag undvek att säga att jag behöver göra en sak på jobbet som jag (visste?) trodde att min kollega inte skulle uppskatta. Jag tänkte att jag orkar inte ta denna diskussion nu så jag lät den andra kollegan ta det dagen efter då jag ändå var ledig. Men då är jag ju till besvär för den andra kollegan, men hon är stark i sig så hon orkar ta en diskussion mer än vad jag orkar just nu..

Denna vår har jag inte orkat ta beslut eller ta ansvar utan undvikit det. Det känns som jag varit så ansvarstagande över många saker och människor i så många år. I stället för att delegera ut saker så har jag gjort dubbla jobb både hemma, på jobbet och i förhållanden. För att inte vara till besvär. Men det orkar jag eller ingen för evigt så det var bara en tidsfråga innan min ork tog slut. Nu är det dags för mig att vara besvärlig!!! Men för att jag ska vara det måste jag lära mig att våga vara det och att jag ändå duger fast jag är besvärlig.

Jag tycker jag är besvärlig om jag inte ställer upp när andra frågar om jag kan göra saker åt dem eller om vi ska göra något jag egentligen inte har lust med. Jag ställer upp fast jag inte vill, dels för att inte vara till besvär och dels för att jag tänker att om jag ställer upp så kommer denna ställa upp för mig en annan gång. Men så blir det aldrig för att:
Jag själv ber ALDRIG om hjälp - för då är jag besvärlig. Och får då aldrig hjälp, för ingen vet ju att jag behöver hjälp. Och om jag kommer med förslag att vi ska göra något så blir det oftast inte för folk är sjuka eller upptagna med något annat..

Saken är den att jag tycker jag är mycket mer besvärlig när jag ber om en sak men om någon annan ber mig om samma sak så tycker jag inte att den personen är lika besvärlig så som jag tycker att jag själv är... Jag är ju lika mycket värd som någon annan. Problemet är väl att jag är så impulsiv och spontan så jag säger Ja för att sen ångra mig senare. Bör lära mig att säga att jag ska tänka på saken.

Själv skadande

En tanke som kom in i mitt huvud i går vara att jag skadar mig själv och då menar jag inte bara psykiskt då jag offrar mig själv för andras vinning. Utan att jag äter saker skadar kroppen. Inte bara att jag får mer farligt fett på/i den utan att det jag äter skadar mina tarmar. Egentligen är det som att skära sig i armarna och benen. Min mage känns infekterad efter några timmar när jag äter (för mycket) fett, socker, gluten, laktos, lök och vissa grönsaker och frukter. Jag har gått på IBS skola under våren och lärt mig vad jag inte bör äta för att bland annat slippa ha ont i magen och vara uppblåst. Ändå äter jag det jag inte ska äta och får givetvis ont i magen och ser gravid ut. Jag har inte sett på det på det sättet att jag faktiskt skadar mig själv, att jag blir tjockare det förstår jag och att jag inte bör äta bland annat chips och dricka öl.. Hade jag skurit mig i armen hade ju blodet runnit och då hade jag förstått det direkt men då magvärken inte kommer så fort jag svalt det jag stoppat i munnen så förstår jag inte det på samma sätt. 

Jag förstår det konkreta så mycket bättre än det abstrakta. Det gäller ju även mina tankar som inte är bra för mig. Hoppas att ACT även kan hjälpa mig att sluta skada min kropp genom att äta fel! 

ACT läxa nr 1

Gick med i en forskningsstudie för Psykisk forskning för att det lät intressant och för att hjälpa till i forskning om psykisk sjukdom. Förstod inte att det även var en behandling med läxor för mig samtidigt. Så typiskt mig att hoppa på något utan att ta reda på vad det innebär till 100% och för att vara presterande. Det är givande och intressant och återigen så får jag lite A-ha upplevelser angående hur och varför jag tänker som jag gör liksom många andra med mig..

1:a läxan var att skriva ner vad jag gjorde varje dag morgon, förmiddag, eftermiddag och kväll. Och därefter tänka efter vad de olika aktiviteterna handlat om. Om jag var presterande, undvikande eller närvarande i det jag gjorde. Intressant att jag är så presterande eller undviker saker och situationer så mycket. Inte konstigt att jag är spänd, har ont i magen och rygg när jag oftast ska prestera eller undvika saker hela dagarna! Något som jag inte varit medveten om. Eller jo det har jag men inte i den utsträckningen, i nästan allt jag gör så gör jag det för att jag ska vara duktig eller för att jag ska ställa upp. Jag vill aldrig vara till besvär vilket gör att jag velar, svårt att ta beslut, vänder kappan efter vinden. Vågar inte stå upp för mig själv, vill inte såra någon. Men att jag själv offras det gör inget. Alla andra är mer värda än mig själv...
Men när jag gjorde läxan (och var ledig från jobbet) så var jag mycket mer närvarande än vad jag skulle ha varit om jag bara gjort som jag alltid gjort. Men det gav mig verkligen en tankeställare!