Tänk att jag inte känner mig själv än vid 43 års ålder. Jag trodde jag visste hur jag tänker och agerar i vissa situationer och hur jag bör tänka och agera på ett annorlunda, bättre sätt. För att må bra. Men tydligen flyr jag fortfarande när jag känner mig hotad. Undermedvetet så gör jag som jag alltid gjort, bättre att bryta innan jag blir sårad.
Tack och lov så blev situationen ifrågasatt och det var det som fick mig att inse att jag återigen flydde. Vilket ledde till att jag började fundera på varför och kom på att jag ger upp direkt och orkar inte kämpa för att bli ännu mer sårad. Men jag kanske behöver kämpa för att inse att jag inte behöver bli sårad, det kanske går att lösa genom samtal eller så är det bra att bli sårad så jag inser att jag inte dör av det utan förstår mer om mig själv.
Måste lära mig att stanna upp och kämpa och lösa problemen än att bara fly. Så nu ska jag försöka göra det, stanna upp och kämpa och fundera ut en lösning och fundera på vad som är problemet. Och om det ändå inte känns rätt så får jag ändå lösa problemet innan jag släpper allt.
Jag har en förmåga att slänga sånt som inte funkar för att köpa nytt. Och så vill jag inte göra mot mina nära och kära! Så det är på tiden att jag kämpar nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar